Idag fick jag allt till det, 10 km promenad och 14 min intensiv cirkelträning med "7 min" appen. Och intensivt var det minsann, svetten rann och kroppen var som gelé efteråt.
Man kör 12 övningar och kan välja hur lång tid man vill att övningarna ska vara, 15 sek är kortaste och 90 sek längsta. Jag kör 60 sek (näst längsta), lite väl länge i vissa övningar men men det kändes rätt bra ändå. Rekommenderas iallafall!

Sen hade jag visserligen lite hinder när jag höll på, en liten kille på 1.5 år som tyckte det var fruktansvärt roligt att klänga på mig när jag gjorde övningarna som gjordes på golvet. Haha, kunde ju inte bli arg heller, så är det ju att ha barn och det gjorde ju bara allt roligare!;)

Imorgon ska jag köra igen och dessutom styrka på det.
Ska ju komma igång med träningen ordentligt nu, gäller bara att köra några pass så blir det till en härlig vana igen!

Busungen ;)

Igår började bra, om man nu bortser från att vår 4.5 åring vart på uruselt humör ;) och dagen flöt på bra tills...

Vår yngsta lekte på sin sparkbil och körde runt, plötsligt åkte han i golvet och skrek förtvivlat. Maken som satt närmast sprang dit och tog upp honom, "Han blöder rejält!" Jag ställde mig upp och skyndade mig dit och såg hur det bara rann blod från hans mun. Tog Ymer i famnen och vi hämtade massa papper som jag höll försiktigt mot hans mun. Vart ju tvungen att se hur det såg ut och då syntes det att en tand var lös, en av framtänderna. Den åkte sedan ut på pappret, med rot och så, inget avbrutet som tur är.
Maken ringde sjukvårdsupplysningen och efter 20 min typ så kom han fram. Dom sa att vi kunde vänta till måndag med att gå till tandläkaren, så att dom kunde dokumentera att han tappat den och kolla så att den permanenta tanden bakom inte är skadad. Sedan kunde vi ge alvedon om han verkade lida och det fick han innan läggdags.

Han tog det ändå ok, han vart så klart ledsen en stund men sen lugnade han ner sig och vart sitt glada jag igen om än trött. Han la sig drygt 1.5 timme tidigare än vanligt men efter den pärsen är det ju förståeligt.
Äta gjorde han lite men han fick ersättning på kvällen (som vanligt) så det gick nog ingen nöd på honom ändå.
Hoppas att han mår bättre och slipper ha ont imorgon så han kan äta och leka med storasyskonen igen<3

Själv blev jag chockad, först av allt blod och sen det faktum att han tappade en tand. Nu kommer han ju ha en glugg där tills den permanenta tanden kommer om några år. Men men han är allt lika söt för det :)

Har inte ätit mycket idag pga av det, blev så stressat så när det väl var middag hade jag ingen aptit och det jag ätit idag är ett par mackor och choklad, varken nyttigt eller näringsmässigt en höjdare men kunde inte bry mig mindre för tillfället.
Men det blev två små promemader iallafall, inte långt kanske men bättre än inget!

Det är en ny dag imorgon och jag hoppas den blir bättre, framförallt för Ymer!<3

Min stackars plutt :( Helt färdig efter olyckan och gosar i min famn<3

Senaste tiden har jag sovit riktigt dåligt, mardrömmar/konstiga drömmar varje natt och är därför aldrig helt utsövd när jag vanknar. Vilket då resulterar i en zombie liknade brud med dåligt humör och tålamod... Men idag tog min snälla make alla barnen själv när han skulle handla så jag fick sova en stund i lugn och ro.
Dessutom blev det en stund till när dom väl kom hem för då kröp Ymer (vår yngsta) upp till mig i soffan och somnade.

Så idag var jag väl piggare än på länge men går ändå på halvfart känner jag. Får inte riktigt allt jag vill gjort och glömmer bort saker och ting... Suck... Men det kunde ju vart värre, livet annars flyter ju på bra och jag har till och med lite planer för framtiden men mer om det i ett eget inlägg sen.

Mat och motion då, haha, ja, vad ska man säga, kunde ju skött det bättre. Vikten håller sig dock ok, gått upp lite men inget anmärkningsvärt. Äter jag bara som jag borde ett par dagar är den vikten snabbt borta.

Något jag dock muttrar över för tillfället är mina valkar, om jag inte har lösa kläder eller typ klänning går dom inte att dölja. Maken tycker jag överdriver och att det bara är jag som ser dom. Sant kanske men jag tycker verkligen dom syns väl.
Dom är en stor anledning till att jag vill ner mina 8-10 kg till. Jag är säker på att viktminskning och träning kommer snygga till min kropp rejält (i den mån det går med tanke på skinnet på armar och lår). Sen är det ju bara för mig att ta mig i kragen och sluta äta skräp/börja träna, har inga ursäkter utan är bara lat och ja, i en njutnings period gällande det jag stoppar i munnen;)

Sötaste Ymer lånar storasysters hårband<3

Stör mig på valkarna....

Ett bra tag sedan jag skrev nu, haft en dålig period nu 1.5 månad men håller dock vikten ändå och ligger runt 75-77 kg.
Började i början av juni när jag glömde att jag inte hade någon antidepressiv medicin hemma och hade inga kvar på recept heller. Tänkte att det nog inte gör så mycket och att jag ber om recept, några dagar utan gör nog inget men ack så fel jag hade. Efter två dagar började jag må illa och vart lite yr, inget jag tänkte på så men nästa dag mådde jag fruktansvärt och kunde knappt ta mig ur sängen. Tvingade mig själv att gå upp och stå ut då barnen skulle till dagis, ett rent helvete att ta sig dit och hem...
Stod ut i ett par dagar sedan funderade jag på om jag skulle behöva åka till akuten (visste inte varför jag mådde så då) men valde att vänta, kom då på att jag ju inte ätit min medicin och googlade om utsättnings symtom gällande min antidepressiva och det stämde precis in på mig.
Hade inte fått recept än då det tar en vecka och snart var det helg... Räddningen kom dock då en jättesnäll vän som åt samma medicin skickade en karta till mig. Fick dom dagen efter och efter två dagar (på en lördag) så började jag må bättre.
Sen höjdes min dos också vilket sen gjorde mig sämre psykiskt igen och jag tappade allt, motivationen och åt bara massa skit... Gick upp några kilo men gick snabbt ner dom igen som tur är.
Tror jag skrev om det men kände för en liten recap iallafall.

Har fortfarande inte så mycket motivation och även om jag håller vikten ok så äter/dricker jag inte så nyttigt men nu blir det ändring!
Tänkte vänta och börja på måndag men va fan, lika bra att ta tag i det direkt. Så imorgon blir det någon slags träning och nyttig mat!

Jag vill ner till 65-67 kg, vilket betyder drygt 10 kg till och om jag klarar att gå ner 70 kg ska jag nog fan klara dom sega men sista 10 också!

Bjuder på lite bilder också :)

Klippt mig kooort!;)

Testade mina nya byxor idag och när jag stod och kollade mig i spegeln upptäckte jag att min rumpa ändrat form. Den har blivit fastare och har fått sig ett liiitet lyft, ingen är gladare än jag!
Jag tackar min nya promenad regim jag började med i april plus mina vickande höfter/rumpa när jag går (maken påpekar alltid att jag vickar mycket på rumpan när jag går;)), haha det gör nog sitt det också!

Mår mycket bättre idag, känner att träning på lördag redan är spikad och imorgon tänkte jag försöka slå mitt rekord i längst distans jag gått på en dag (sen jag började med Runkeeper då). Är ändå hemma imorgon så jag börjar dagen med en långpromenad och sen blir det en lite längre innan jag hämtar barnen. Hoppas det ska räcka annars är det bara att ge sig ut igen!

Haha, rumpan;)

Idag är det 10 år sedan jag och maken blev tillsammans<3
Hur träffades vi då?

Jo, jag träffade honom första gången när jag var 17 år, jag och min syster som då bodde i Göteborg var på krogen (nej jag fick ju egentligen inte dricka men syrran smugglade vin till mig, hehe!).
Vi hade väl lite småtrist så hon föreslog att vi skulle bjuda dit nån av hennes kompisar och det blev min nuvarande make.
När vi sågs först så föll jag inte för honom, han var trots allt 29 år och jag 17 (skulle dock fylla 18 om nån vecka) och han hade lite burdus humor. Han och syrran roade sig med att reta mig lite på skoj med skumma frågor och liknade. Det var alltså inte kärlek vid första ögonkast.
Nåja, senare åkte han hem till sig och vi gick hem till min syster. Nån dag senare skulle vi dricka lite på hemmafronten och bjöd över honom igen, lite full som jag redan var så flörtade jag lite medans vi drack och dom spelade kort.
Sedan åkte vi till krogen och fortsatte drickandet där, pratade, blev fulla och åkte taxi hem. I taxin höll C mig i handen och vart så romantisk så;) Vi åkte hem till H (min syster) och hånglade lite och ja det slutade med att syrran och hennes soffa fick lida (hon bodde i en tvåa;)), hehe!
Sen åkte jag hem efter ett par dagar och sen vart det inte mer med det.

Vi såga igen året efter på våren (vi träffades sommaren 2003 första gången alltså) och syndade;) åter igen i soffan under en fyllekväll innan jag åkte hem igen.
Väl hemma tänkte jag mer och mer på honom och under ett telefonsamtal med min syster senare så sa jag att jag nog var lite kär i C men att hon absolut inte fick säga något till honom.
Tror ni hon höll det löftet? Nej!;) Fick ett sms senare (nån dag efter samtalet har jag för mig) av C där det stod att han älskade mig, haha, han var full då dock men sött hursom<3

Vi bestämde att vi skulle träffas tillslut, bara han och jag och det blev 9 juni 2004, alltså för 10 år sedan. Då blev jag tillsammans med världens mest omtänksamma, snällaste, underbaraste och roligaste människa jag någonsin stött på<3
Nu är han dessutom far till våra tre fina barn och han är den bästa pappa man kan tänka sig!

Jag älskar honom något otroligt mycket och det pirrar alltid i magen när jag ser på honom, han gör mig glad och lycklig och jag är tursam som får dela livet med honom<3

Fortfarande hes och hostan har blivit värre så jag tar det säkra före det osäkra och vilar från träning idag. Men det blev en 8 km promenad iallafall i det härliga vädret.

Barnen vart nämligen på kalas idag på Barnpalatset, en av dotterns bästa vänner fyllde 6 år.
Blev en promenad dit och även hem för lillen och mig då han är lite sjuk (hosta och snuvig) så vi valde att inte stanna. Var dock aldrig inne på kalaset utan jag shoppade lite, ny parfym, några nagellack och annat kul.

Hoppas han mår bättre imorgon, vill gärna jobba då jag vart hemma ganska mycket senaste tiden. Av "bra" anledningar så men ja, det är hyfsat trist att vara hemma konstant och snart har jag ändå 6 veckors "semester" så jag vill vara där så mycket som möjligt. Tycker verkligen om min arbetsplats!:)
Ska ju utöka tiden sen när jag är tillbaka efter "semestern", från 10-12 till 9.30-13.30 Så det närmar sig heltid lite smått.

Hostig liten kille som delade säng med mig inatt<3

Redo för kalas!:)

Jag och minstingen<3

Dagen började bra, strålande väder, glada barn och härlig stämning på jobbet.
Fick till 1.32 mil också, gått en del och det kändes toppen och nu till kvällen vart det ett styrkepass planerat.

Barnen fick lite nya kläder också, badkläder bland annat. Är väl dags att tänka på det nu när sommaren är här:)
Har beställt en baddräkt jag också, tror nämligen inte jag vågar bada i bikini i år, hehe. Men jag har ju tre om jag skulle komma på andra tankar.

Nåja, dagen började som sagt bra och fortsatte så, vart dock lite små yr sedan jag vaknade men inget som störde.
Efter middagen så vände allt och jag blev helt kallsvettig, illamående och jätteyr:(
Och så har jag mått nu i några timmar...
Mår bättre till och från och får upp hoppet så att säga men sen mår jag dåligt igen. Men jag hoppas lite sömn ska göra det helt bra, vill helst inte vara hemma från jobbet då jag ju kommer vara hemma på torsdag.

Vill ju inte avsluta negativt så en rolig sak.
Beställde två nya kettlebells (med postförskott) och trodde jag skulle behöva vänta på dom till löning (nästa fredag) men en skickades idag och det var den som kostade minst. Så i övermorgon får jag en på 4 kg (andra kommer vara på 6 kg). Äntligen! Kroppen kommer få känna på hur det är att ta i igen!:)

Väntade ett bra tag på att maken skulle möta oss vid affären så jag hann få till några fina kort på våra underbara ungar<3

Fint väder med vackra moln, det vände dock och det började spöregna, mindre kul;)